Bockradie och materialtjocklek i plåtkonstruktion
Bockradien bestäms av materialet och verktyget, inte av konstruktören. Som riktvärde klarar mjukt stål och rostfritt en inre bockradie ungefär lika med plåttjockleken. Aluminium 5754 behöver ofta 1–1,5 gånger tjockleken, och härdat 6082-T6 betydligt mer, annars spricker utsidan av bocken. Rostfritt fjädrar dessutom tillbaka mer än vanligt stål, vilket verkstaden kompenserar med överbockning.
Vid luftbockning i kantpress bestäms radien i praktiken av V-öppningen i dynan, som ofta är 6–8 gånger plåttjockleken. Den inre radien blir då ungefär 15 procent av V-öppningen. Därför frågar vi gärna vilken plåtverkstad du tänker anlita och ritar efter deras verktyg. Det ger en detalj som stämmer utan att verkstaden behöver ändra i filen. Även valsriktningen spelar roll: bockar tvärs valsriktningen spricker mindre, och för känsliga material anger vi riktningen på ritningen.
Utvikning och K-faktor
När plåten bockas sträcks utsidan och insidan trycks ihop. Den neutrala linjen, som behåller sin längd, ligger inte mitt i godset utan närmare insidan. K-faktorn anger var: 0,5 betyder mitt i godset, och vid luftbockning ligger värdet typiskt mellan 0,3 och 0,45 beroende på material och radie.
Utvikningen räknas fram med K-faktorn, och ett felaktigt värde ger fel flänslängd på den färdiga detaljen. Vi ritar med CAD-programmets plåtfunktioner, så att utvikningen följer med när en fläns ändras. Har verkstaden egna tabeller för bocktillägg använder vi dem. Du får en DXF i skala 1:1 med konturer, hål och bocklinjer på separata lager. Vilka filer verkstäder vill ha läser du om i guiden filformat för CAD och tillverkning.
En utvikning som stämmer i CAD kan ändå bli fel om verkstaden använder ett annat verktyg än det vi har räknat med. Därför anger vi på ritningen vilka radier och vilken K-faktor utvikningen bygger på, så att verkstaden direkt ser om något behöver justeras.
Hål, flänsar och avlastningar
Ett hål som ligger för nära en bock dras ut till en oval när plåten bockas. Riktvärdet är att hålets kant ska ligga minst 2–2,5 gånger plåttjockleken plus bockradien från bocklinjen. Går det inte att flytta hålet kan det skäras efter bockningen eller avlastas med ett spår.
Den kortaste flänsen bestäms av dynans V-öppning, eftersom plåten måste ligga an på båda sidor under bockningen. Som riktvärde behöver en fläns vara minst 3–4 gånger tjockleken. Där en bock slutar mot en kant behövs en bockavlastning, ett litet urtag med en bredd på minst plåttjockleken, som hindrar att materialet rivs upp. I hörn där två bockar möts ritar vi en hörnavlastning så att plåten inte trycks upp.
Svetsade plåtkonstruktioner kräver ytterligare hänsyn. Vi ritar flikar och slitsar som låser delarna i rätt läge före svetsning, så att ingen separat svetsfixtur behövs för enklare ramar. Det sparar tid i verkstaden och ger bättre måttnoggrannhet.
Fotoetsning för tunna och detaljrika delar
Fotoetsning passar tunna detaljer, typiskt 0,05–1 mm, med många små hål eller fina konturer: nät, silar, skärmplåtar, fjäderblad, typskyltar och delar till modellbygge. Metallen löses upp kemiskt från båda sidor genom en mask, så detaljen blir fri från grader och spänningar. Kostnaden påverkas knappt av hur många hål detaljen har, och även komplicerade konturer går snabbt att ta fram, eftersom masken skapas direkt från ritningsfilen.
Eftersom etsningen även verkar åt sidan finns en gräns för hur små detaljer som går att göra. Som riktvärde ska hål och spalter vara minst lika breda som materialtjockleken, ofta 1–1,2 gånger, och bryggor mellan hål minst lika breda som tjockleken. Masken kompenseras med en etsmån som etsleverantören anger. Bocklinjer kan halvetsas till ungefär halva tjockleken, så att detaljen kan bockas för hand. Toleransen ligger typiskt kring ±10–15 procent av tjockleken.
Vanliga material för fotoetsning är rostfritt stål, mässing, nysilver, koppar och fjäderstål. Valet styrs av funktionen: fjäderblad kräver fjäderhärdat material, skärmplåtar god ledningsförmåga och skyltar ett material som tål väder och rengöring.
Plåt eller annan tillverkningsmetod?
En bockad plåtdetalj är ofta billigare än en fräst, eftersom laserskärning och bockning går fort och materialet utnyttjas väl. Kåpor till elektronik, konsoler, vinkelfästen och frontpaneler är typiska exempel. Har du en fräst detalj som blivit dyr kan vi pröva om den går att göra om i plåt. Omvänt kan en liten serie plåtkåpor ibland ersättas med 3D-utskrivna kåpor, som vi tillverkar själva – ett bra sätt att pröva form och montering innan plåtdetaljen beställs.
Vi tillverkar inte plåtdetaljer själva, men vi ritar för den verkstad du väljer och hjälper dig att hitta en om det behövs. Ritningen anger allmäntoleranser enligt ISO 2768-1, bockvinklar, bockriktning och materialbeteckning, till exempel EN 1.4301 för rostfritt. Läs mer under tekniska ritningar. Plåthöljen för elektronik konstruerar vi tillsammans med kretskortet, som beskrivs under kapslingar för elektronik.
Riktvärden för plåt och fotoetsning
| Parameter | Riktvärde (t = plåttjocklek) |
|---|---|
| Inre bockradie, stål och rostfritt | ca 1 × t |
| Inre bockradie, aluminium 5754 | ca 1–1,5 × t (6082-T6: betydligt större) |
| V-öppning vid luftbockning | ca 6–8 × t; inre radie ≈ 15 % av V-öppningen |
| K-faktor vid luftbockning | typiskt 0,3–0,45 |
| Hålkant till bocklinje | minst 2–2,5 × t + bockradien |
| Minsta flänslängd | ca 3–4 × t |
| Bockavlastning | bredd ≥ t, djup ≥ t + bockradien |
| Fotoetsning: minsta hål och spalt | ca 1–1,2 × t |
| Fotoetsning: halvetsad bocklinje | ca 50 % av t |
| Fotoetsning: tolerans | typiskt ±10–15 % av t |
Riktvärden. Plåtverkstadens verktyg och etsleverantörens regler gäller alltid före tabellen.
Det här behöver vi från dig
- Skiss, CAD-modell eller ett befintligt prov av detaljen
- Material och tjocklek, till exempel S235, EN 1.4301 eller 5754
- Verkstadens bockradier, V-öppningar eller tabell för bocktillägg, om den finns
- Krav på ytbehandling: pulverlack, förzinkning eller anodisering
- Kritiska mått och hålbilder mot andra delar
- Antal detaljer per order och per år
- För fotoetsning: material, tjocklek och om delen ska bockas
Exempel på uppdrag
- Konsol och vinkelfäste med hålbild
- Kåpa och hölje för elektronik
- Frontpanel med urtag för display och kontakter
- Skyddsplåt över rörliga delar
- Svetsad ram av bockade detaljer
- Fotoetsad typskylt
- Fotoetsad skärmplåt för kretskort
- Fotoetsat nät eller sil
- Fjäderblad och tunna kontaktbleck
- Etsade detaljer till modellbygge
Det här påverkar pris och leveranstid
- Antal bockar och hur de påverkar varandra
- Toleranskrav och kritiska hålbilder
- Om detaljen ska anpassas till en viss verkstads verktyg
- Svetsade sammanställningar av flera plåtdelar
- Omkonstruktion från en fräst eller gjuten detalj
- För fotoetsning: antal varianter och halvetsade partier
Det här får du
- DXF i skala 1:1 med utvikning och bocklinjer på eget lager
- STEP av den färdigbockade detaljen
- Ritning med bockvinklar, bockriktning och toleranser
- Förslag på material, tjocklek och ytbehandling
- Underlag för fotoetsning med halvetsade partier
- 3D-utskriven provdel för passform (tillval)
Vanliga frågor
Vilken bockradie ska jag rita med?
Som riktvärde en inre radie lika med plåttjockleken för stål och rostfritt. Bäst är att använda verkstadens egna radier, eftersom de beror på verktygen i kantpressen.
Vad är K-faktorn?
K-faktorn anger var den neutrala linjen ligger i plåten vid bockning, som andel av tjockleken. Den används för att räkna ut utvikningen. Vid luftbockning ligger den typiskt mellan 0,3 och 0,45.
Vilket filformat vill plåtverkstaden ha?
Oftast DXF i skala 1:1 med utvikningen och en STEP-fil av den färdiga detaljen. En PDF-ritning med bockvinklar och toleranser gör det lättare att kontrollera och lämna offert.
När lönar sig fotoetsning?
När detaljen är tunn och har många små hål eller fina konturer. Kostnaden påverkas knappt av antalet hål, och verktyget är en enkel fotomask i stället för ett dyrt stansverktyg.
Hur små hål kan man fotoetsa?
Som riktvärde ungefär lika stora som materialtjockleken, eller något större. I 0,2 mm plåt betyder det hål ned till cirka 0,2–0,25 mm.
Tillverkar ni plåtdetaljer själva?
Nej. Vi konstruerar och ritar för laserskärning, bockning och fotoetsning och hjälper dig att hitta en verkstad. Provdelar för passform kan vi skriva ut.