Vad en teknisk ritning ska innehålla
En bra ritning svarar på allt som verkstaden behöver veta, utan att operatören måste gissa. Den innehåller de vyer och snitt som krävs för att visa formen, mått med toleranser, material, ytkrav och eventuell efterbehandling. Linjetyper följer ISO 128: grov heldragen linje för synliga konturer, tunn streckad för dolda kanter och tunn streckprickad för centrumlinjer och symmetrilinjer. Snitt används när inre geometri annars skulle visas med många streckade linjer, och detaljvyer i större skala gör små spår, fasningar och radier läsbara.
Ritningshuvudet följer ISO 7200 och innehåller bland annat titel, ritningsnummer, revision, utfärdandedatum, upprättad av, godkänd av och ägare. Vi lägger dessutom in material, skala, projektionssymbol och allmäntolerans. Då fungerar ritningen direkt i ditt dokumentsystem och kan skickas för offert utan kompletteringar.
Projektionsmetod: europeisk eller amerikansk
Vyerna placeras enligt en projektionsmetod, och den måste framgå av ritningen. I Sverige och resten av Europa används europeisk projektion, metod 1, märkt E. Där hamnar vyn sedd från vänster till höger om framvyn och vyn ovanifrån under framvyn. I amerikansk projektion, metod 3, märkt A, är det tvärtom.
Symbolen är en stympad kon i två vyer och står i eller nära ritningshuvudet. Förväxlas metoderna kan ett hål hamna på fel sida av detaljen, särskilt när ritningen skickas till en leverantör utanför Europa. Vi ritar enligt metod E om du inte begär något annat, och vi gör ofta en isometrisk vy som extra stöd för den som läser.
Skalan väljs från standardserien, till exempel 1:1, 1:2, 1:5 eller 2:1, och anges i ritningshuvudet. Måtten gäller alltid den verkliga detaljen, aldrig det som mäts på papperet. Vi kontrollerar därför att ritningen är läsbar i avsett format, oftast A4 eller A3.
Måttsättning och allmäntoleranser
Måttsättningen följer ISO 129-1. Vi utgår från funktionella referenser, alltså de ytor som detaljen ligger an mot eller styrs av. Kedjemått undviks där toleranser skulle summeras, och inget mått anges två gånger. Varje mått ska gå att mäta vid kontrollen.
Alla mått utan egen tolerans styrs av en allmäntolerans, oftast enligt ISO 2768-1 med klasserna f (fin), m (medel), c (grov) och v (mycket grov). För längder mellan 6 och 30 mm betyder det ±0,1, ±0,2, ±0,5 respektive ±1 mm. En vanlig angivelse är ISO 2768-mK, där K är klassen för form och läge enligt ISO 2768-2. Snävare toleranser sätter vi bara där funktionen kräver det, eftersom de kostar både maskintid och kontroll. Ett mått inom ±0,2 mm kan mätas med skjutmått, medan ett H7-hål kräver gränstolk. Bakgrunden förklaras i guiden om toleranser och passningar.
Passningar och geometriska toleranser
Passningar anges enligt ISO 286 med toleransklasser för hål och axel. Med hålbas H7 får ett hål Ø20 måtten +0/+0,021 mm. En axel Ø20 h6 får 0/−0,013 mm. H7/g6 ger en glidpassning där delarna kan rotera, och H7/p6 ger en presspassning som monteras med press eller värme. Vi väljer passning efter funktionen och efter standardkomponenter som lager och bussningar.
Där ett mått inte räcker för att beskriva kravet använder vi geometrisk toleranssättning enligt ISO 1101. Planhet, vinkelräthet, position, koaxialitet och kast anges mot referenser A, B och C. En hålbild som ska passa mot en motdel beskrivs bättre med positionstolerans än med plus- och minusmått på varje hål. Ritningar till maskindelar och plåtdetaljer får de angivelser som just den tillverkningen behöver.
Referenserna väljs så att de motsvarar hur detaljen monteras. A är oftast den största anliggningsytan, B en kant eller ett hål som styr läget och C det som låser rotationen. Med samma referenser i tillverkning och kontroll blir mätningen entydig och diskussionen med leverantören kortare.
Gängor, ytjämnhet och material
Metriska gängor anges enligt ISO 965 och ISO 68-1. M8 betyder normalgänga med stigningen 1,25 mm. Fingänga skrivs ut, till exempel M8×1. Toleransklassen läggs till vid behov, till exempel M8×1,25-6H för invändig gänga och 6g för utvändig. Gängdjup och borrdjup anges separat, eftersom de styr både hållfasthet och bearbetningstid.
Ytjämnhet anges med symboler och Ra-värde enligt ISO 21920, som ersatt ISO 1302. Riktvärden: Ra 6,3 för grovfräst yta, Ra 3,2 för normal fräst eller svarvad yta, Ra 1,6 för finbearbetad och Ra 0,8 för lagersäten och tätningsytor. Materialet anges med standardbeteckning, till exempel EN AW-6082-T6 för aluminium eller 1.4404 för rostfritt syrafast stål. Behöver du läsa en ritning du redan har hjälper guiden om tekniska ritningar.
Till sist kommer de allmänna anvisningarna. Kanter utan egen angivelse får en standardnot, till exempel att alla skarpa kanter bryts 0,2–0,5 mm. Svetsade konstruktioner får svetssymboler enligt ISO 2553 med a-mått och svetslängd. Ytbehandling som anodisering eller förzinkning anges med skikttjocklek, eftersom den påverkar passningsmåtten.
Vanliga ritningsangivelser
| Angivelse | Betydelse |
|---|---|
| ISO 2768-mK | Allmäntolerans medel (m) för längder och vinklar, klass K för form och läge |
| 6–30 mm, ISO 2768-1 | f ±0,1 · m ±0,2 · c ±0,5 · v ±1 mm |
| Ø20 H7 | Hål +0/+0,021 mm enligt ISO 286 |
| Ø20 h6 | Axel 0/−0,013 mm enligt ISO 286 |
| H7/g6 | Glidpassning – delarna roterar eller glider med litet spel |
| H7/p6 | Presspassning – monteras med press eller värme |
| M8×1,25-6H / 6g | Metrisk normalgänga, invändig 6H, utvändig 6g (ISO 965) |
| Ra 3,2 | Normal fräst eller svarvad yta (ISO 21920) |
| Ra 0,8 | Fin yta, t.ex. lagersäte eller tätningsyta |
| Symbol E | Europeisk projektion, metod 1 |
Toleransvärdena gäller för nominella mått i angivet intervall. Andra storlekar har andra värden enligt respektive standard.
Det här behöver vi från dig
- 3D-modell i STEP, eller skiss och foton om modell saknas
- Vilka ytor och mått som är funktionskritiska
- Material och eventuell ytbehandling (anodisering, förzinkning, lack)
- Tillverkningsmetod och antal
- Krav på passningar mot lager, axlar eller motdelar
- Din mall för ritningshuvud och nummersystem, om du har en
- Gamla pappersritningar eller PDF:er som ska ritas om
Exempel på uppdrag
- Tillverkningsritning för CNC-fräsning
- Svarvningsritning med passningar och gängor
- Plåtritning med utvikning och bockvinklar
- Sammanställningsritning med stycklista och positionsnummer
- Ritning för offertförfrågan till flera verkstäder
- Svetsritning med svetssymboler
- Digitalisering av gammal pappersritning
- Kontrollritning med numrerade mätpunkter
- Ritning anpassad till kundens ritningshuvud
Det här påverkar pris och leveranstid
- Antal ark och vyer
- Om 3D-modell finns eller måste tas fram först
- Antal toleranser, passningar och geometriska krav
- Sammanställning med stycklista eller enskild detalj
- Läsbarheten hos gamla ritningar som ska digitaliseras
- Önskad leveranstid
Det här får du
- PDF för utskrift och offert
- DXF eller DWG för vidare arbete
- 3D-modell i STEP, gärna med PMI (AP242)
- Revisionshantering med ändringsnoteringar
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan en teknisk ritning och en 3D-modell?
3D-modellen beskriver formen. Ritningen anger dessutom toleranser, passningar, ytkrav, material och kontrollkrav. Många verkstäder programmerar från STEP men behöver ritningen för att veta vad som är viktigt.
Vad betyder ISO 2768-mK på en ritning?
Det är allmäntoleransen för alla mått utan egen tolerans. m står för medelklass för längder och vinklar enligt ISO 2768-1, och K är klassen för form och läge enligt ISO 2768-2.
Behöver jag ange toleranser på alla mått?
Nej. Allmäntoleransen täcker de flesta mått. Egna toleranser sätts bara på mått som påverkar funktionen, till exempel passningar och hålavstånd mot motdelar.
Ritar ni i europeisk eller amerikansk projektion?
Europeisk projektion (metod 1, symbol E) som standard. Amerikansk projektion går att få när ritningen ska till en leverantör som kräver det.
Kan ni rita om en gammal pappersritning?
Ja. Vi ritar om den i CAD, gör en 3D-modell vid behov och markerar mått som är otydliga eller motsägelsefulla. Dem stämmer vi av med dig innan ritningen fastställs.
Vilket filformat ska jag skicka till verkstaden?
Oftast en PDF-ritning tillsammans med en STEP-fil. Plåtverkstäder vill ofta ha DXF med utvikning. Fråga verkstaden vad deras program läser.